Plastboll, bäst som återvunnet skräp?

Läs Johan Hultgrens test av den nya plastbollen.

De första plastbollarna som läckte ut i handeln och ryktades skulle komma att ersätta den befintliga celluidbollen höll en otroligt dålig kvalité. Varje bollstuds lät som om bollen var helt krackelerad och bollen seglade hursomhelst genom luften, nästintill ospelbar…

De nya godkända 3-stjärniga plastbollarna har i dagarna släppts i handeln och alla tillgängliga sorter inhandlades till försäsongens tester. Det som fanns till buds stående hos vår sponsor TTEX var Donic*** och Nittaku*** som enligt säljaren var ”samma boll från samma fabrik”…fast med olika märke och pris.

Bollarna är gjorda av två sammansvetsade halvor och inte ur ett och samma stycke, återigen sade säljaren, att troligtvis skulle detta vara den dominerade sortens bollar (samma tillverkningssätt som idag) då de två största kinesiska fabrikerna använder sig av denna tillverkningsmetod.

Till söndagens försäsongstester rekryterades tidigare SM vinnare Barbro Wiktorsson för att garantera att bollarna granskades av en av Sveriges mest framgångsrika bordtennisspelare genom tiderna.

Vid öppnandet av paketet var det samma sorts pulver som täckte bollarna som brukar finnas på celluidbollarna, pulvret smakade t.o.m. likadant (gammal beprövad rengöringsteknik). Vid första rundhetstestet så rådde en viss besvikelse då bollen verkade wobbla en aning.

Inslagning tog vid och PANG - Spelarna slogs med häpnad av hur bra den nya plastbollen är!!!

Vid inslagning gick den knappt att skilja från en celluidboll. Ljudet var detsamma vilket mentalt känns som en viktig komponent. Tänk er komma in i en hall och ”höra” att alla spelar med trasiga bollar – snacka om att ett orosmoment försvann. Studsen var även den, mycket lik den ordinarie bollens studs oaktat över/under/sidoskruv. Bollen uppförde sig helt enkelt som förväntat.

Efter ca en timmes spel utan att bollen överraskat på något sätt simulerades matchspel och då uppdagades en viss skillnad. Vid underskruv-mot-underskruv så beter sig bollen något annorlunda, den stoppar upp efter bordsstuds vilket gör att det är lätt att missbedöma och helt enkelt bemöta bollen med ett något felvinklat racket. Detta kan kräva en smula invänjning men det borde inte bjuda på några större förändringar i spelet.

Efter ytterligare en timmes spel så gav plastbollen upp och gick sönder, vid närmare undersökning visade det sig att den gått sönder ”tvärs över” svetssömmen precis som är brukligt med den gamla bollen. Det visade sig då att liksom den gamla bollen så är plastbollen fylld av samma sorts gas med den distinkta och karakteristiska lukten.

Var det då någon skillnad mellan de olika bollmärkena?

Tja, det vet vi inte ännu, spelarna hann bara med att testa en boll – två timmar går fort när man har roligt! Kvalitén i form av hållbarhet vet vi inte så mycket om ännu men provbollen höll för två timmars hårt, mycket hårt, spel.

Vad säger då experten?

Baserat på endast två timmars tester och erfarenhet så teoretiserar Barbro att det blir en minimal förändring av spel och behov att anpassa din egen spelstil. Än så länge så har få eller inga negativa effekter av bollbytet upptäckts.

Vi ber att få avsluta med orden ”Plastic Fantastic”

Med vänlig hälsning

Johan Hultgren